Det är på vem vi tror som betyder något

På kvällen samma dag sade Jesus till sina lärjungar: "Låt oss fara över till andra sidan." De lämnade folket och tog honom - som han var - med sig i båten. Också andra båtar följde med. Då kom det en häftig stormby och vågorna slog in i båten, så att den höll på att fyllas. Själv låg han i aktern och sov på en dyna. De väckte honom och ropade: "Mästare, bryr du dig inte om att vi går under?" Han vaknade och talade strängt till vinden och sade till sjön: "Tig! Var tyst!" Och vinden lade sig, och det blev alldeles lugnt. Han sade till dem: "Varför är ni rädda? Har ni ännu ingen tro?" Då greps de av stor fruktan och sade till varandra: "Vem är han, eftersom både vinden och sjön lyder honom?"
Markus evangelium 4:35-41

När detta bibelordet kom i mina tankar nu på morgonen och jag slog upp och läste det var det allra första jag kom att tänka på de sista orden i texten: "Vem är han, eftersom både vinden och sjön lyder honom?"
Tänk att lärjungarna som vandrade sida vid sida med Jesus i fysisk bemärkelse, såg underverken, kunde iaktta hur kraften verkade…behövde fråga vem Han var?

Men eftersom de flesta – om inte all – texter i Bibeln går att överföra till vårt liv idag tror jag det är vad Gud vill delge oss i denna andakten.

Stormen piskar upp vattnet, sjön går hög, vädret är vedervärdigt även för de erfarna fiskarna.
Tillslut så verkar de ge upp och tänkar; nu går vi under.
Då väcker de Jesus som ligger och sover i fören på båten.
Först då gav de upp!
De kämpade i egen kraft, utifrån egen erfarenhet, utifrån eget huvud, men sjön var för grov och vinden för stark.

Så kan det vara när oron sätter in i livet.
Du och jag är på väg genom livets hav.
Vi drabbas av storm och hög sjö i livet.
Det kan vara ekonomi, relationer, arbete, tankar…
Vågorna blåser höga och vi vet oss ingen utväg.

Först då – när vi liksom lärjungarna tömt ut alla våra egna tillgångar- kommer vi på att Jesus faktiskt finns med i båten!

Vi kämpar med livet stundtals så till den milda grad att det är som stormen.
Vi ropar och vi skriker.
Vi frågar varenda en vi kan komma på till råds.
Vi kämpar oss dyblöta av svett och ser ingen utväg.

Mitt i stormen, när livet känns som om det är på bristningsgränsen - då tystnar den och vågorna lägger sig... ja, oftast kan jag se det i mitt liv... att det är så... att just när jag är på väg att brista, ge upp, inte orka mer...då kommer ljuset...

Då kan jag nästan hör Guds röst - Varför är du rädd?
Mitt i stormen, när livet drabbar oss, möter oss, i stort eller smått.. vi blir uppsagda, vi gifter oss, vi skiljer oss, vi blir pensionärer, vi förlorar dem vi älskar... vi lever våra liv, vi vinner och förlorar, vi gläds och sörjer...
Stormen blåser upp och vi tror att vi ska gå under...
Så ofta – alltför ofta – glömmer vi att vi har Jesus med i båten.

Om du tycker att Han sover.
Väck Honom då!
Ropa Hans namn!
Han ingriper direkt!

För oss moderna människor som bor i varma och stabila hus och som åker Finlandsfärja, eller möjligen stor motorbåt vid vackert väder, är kanske en berättelse om Jesu makt över vädret lite menlös…

Men även vi kan drabbas av Estonia.


Många av oss har dessutom hört och läst så många predikningar – vi vet ju att Han har all makt och att Han kan styra även väder och vind - så berättelsen är inte ny för oss.

Jesus sa vid det här tillfället till sina lärjungar:
Han sade till dem: "Varför är ni rädda? Har ni ännu ingen tro.
Jag tror inte att Jesus menar att lärjungarna tror för lite - att de skulle behöva pumpa sina andliga muskler för att i framtiden klara av större prövningar som denna.

Det är inte i den egna trons kraft - eller genom den egna trons styrka - som vi har makt över onda andar.
Det är inte pga. egna andliga muskler som vi kan göra samma under som Jesus gjorde.
Att tro handlar om att gå Hans ärenden - i Hans fotsteg - därför får vi som kristna vara med om att förmedla Hans under in i världen, till helande och upprättelse för människor.

Din tro kan vara starkare eller svagare – det är egentligen inte intressant - det är trons riktning som är grejen – din tro ska vara en tro på Guds möjligheter - inte till din egen förmåga eller till de löften du givits.

Det är inte din förmåga att genom mental träning bygga upp en arsenal av Bibliska löften som du kan tänka på i svåra tider, det är inte det som ska hjälpa dig igenom stormen.

Du kan stå rak när stormen piskar på, du kan sitta tryggt i båten när vågorna väller in och båten är på väg att kantra… för du har fått ett inre andligt öga - du behöver inte döma det som händer utifrån det du ser eller hör - du kan lita på Jesus, till och med om Han verkar sova där bak i båten - du kan vara trygg i att din tro på Honom bär.

Gud välsigne dig!

Han ger den trötte kraft, den svage får ny styrka.
Unga män kan bli trötta och mattas, ynglingar snava och falla.Men de som hoppas på Herren får ny kraft, de lyfter sin vingar som örnar. De skyndar iväg utan att mattas, de färdas framåt utan att bli trötta.
Jesaja 40:31

I vårt ego finns en stark drivfjäder, något som hela tiden vill vara aktivt och göra saker och ting.
När vi ger efter för detta påträngande behov, infinner sig en viss tillfredsställelse.
Man njuter av att ha gjort något, man har tagit ut sig, man har slitit hårt.
Man känner sig nöjd över sin prestation.
Det är väl inget ferl med att vi vill göra vad vi kan?

Nej absolut inte.
Bara vi inte tror att det är något som Gud kräver av oss.
Med egna prestationer kan vi komma mycket långt i den här världens hierarki, men inte ens till första trappsteget av frälsningen eller av allt det Gud vill GE oss!
Även den som kämpat sig till en riktigt aktningsvärd position i den här världen kommer ibland till stunder av ensamhet och kanske eftertanke.
Ensam.
När allt har stillnat
Utan synliga bevis på sitt värde framför ögonen, utan underhållning som sysselsätter tankarna.
Öknens stillhet, nattens stillhet där det inre kommer fram, det som vi har tryckt ner inom oss.
Ofta är det så att vi vägrar att gå in i ensamhetens möte frivilligt, när vi har en massa yttre bekräftelser omkring oss.

Ibland krävs det att Gud låter den yttre bekräftelsen gå ifrån oss – det vi byggt upp av framgång och positioner och trygghet – för att vi komma till det mötet i vårt inre.
Mötet med Gud där vi ser att allt vi byggt är hö och halm.
Nu är det kanske så att vi alla har insett att vi är svaga.
Trötta.
Slitna och kanske lite uppgivna.
Vi har kämpat så länge utan att vi sett något resultat.
Bett så länge utan att vi tycker oss ha fått det bönesvar vårt hjärta längtar efter.
Det är inte alltid att vägen vi går känns spikrak,
Ibland är den så krokig att man tycker att man möter sig själv och andra gånger verkar det som att en storm dragit fram som kastat stora träd över vägen där vi ska fram.

Kanske lever du och jag just nu i en av de allra tuffaste tider som någonsin funnits sedan Gud skapade jorden.
Det händer mycket ont här i världen.
Olyckor och katastrofer drabbar människor
Ditt och mitt liv är många gånger som en berg- och dalbana.
Den som står på bergets topp och har lycka och framgång, han frestas till högmod. Den som befinner sig nere i den djupa dalen och drabbas av nöd och olycka, han frestas till missmod.

Igår satt jag tillsammans med en kvinna som gått igenom det mesta här i livet.
Hon föddes på Sri Lanka för nästan femtio år sedan.
Vid sjutton års ålder ”importerades” hon till Sverige som hustru till en man som nog inte skulle fått en hustru på annat sätt.
Han var trettio år äldre än henne.
Och hon mötte bara hugg och slag under det 20 åriga äktenskapet.
Födde två barn varav ett är gravt handikappat, troligtvis på grund av mannens misshandel under graviditeten.
För drygt tio år sedan mötte denna kvinna Jesus till frälsning.
En tid därefter blev hennes make och plågoande svårt sjuk i cancer,
Hon vårdade honom i 14 månader i hemmet.
Ända till den dag då hans kropp gav upp.
Strax innan mannen dog fick hon bönesvar och han tog emot Jesus.
Bara helt kort efter hans död fick hon veta att hon själv drabbats av cancer.
Efter många behandlingar och två operationer och kontroller under fem år friskförklarades hon.
Jag har nästan aldrig mött en människa som utstrålat Kristus så som hon.
Nu kom hon och ville bli frivilligarbetare
Lätta människors ensamhetsnöd.


Innan hon gick fick jag en papper av henne vars innehåll jag delar här med er.

PM från Gud stod det överst på papperet.

Du behöver göra en delförändringar i ditt liv. Förändringar som bör kompletteras för att jag ska kunna uppfylla mina löften till dig och ge dig frid, glädje och lycka i ditt liv.
Här kommer tio punkter.

1. SLUTA OROA DIG
Har du glömt att jag är här för att bära dina bördor

2 SÄTT UPP DET PÅ LISTAN
Inte då din att-göra-lista utan på min.
Ge mig listan i bön
Sanningen är att jag redan har hand om en massa saker i ditt liv som du inte ens har märkt

3. LITA PÅ MIG
När du gott och väl lämnat över dina bördor och frågetecken till mig.
Sluta med att hela tiden dra tillbaka dem
Lita på att jag tar hand om dem.

4. LÄMNA DET DÄR
Vakna nu inte upp en morgon och tänk: Jag mår så fint att jag kan ta hand om mitt liv själv.
Vet du varför du mår så bra?
Därför att jag lyft av dina bördor.

5.TALA TILL MIG
Jag vill att du ska glömma allt det där som gjorde dig trött och sliten och allt det du oroas över.
Kom ihåg att jag har kontrollen.
Tala med mig ofta.
Jag längtar efter att höra din röst och du mår bra av att höra min.

6. HA TRO
Jag ser saker från en helt annan utsiktsplats än den du har. Lita på att jag vet vad jag gör.
Dag för dag ger jag dig just så mycket kraft som du behöver den dagen.

7. DELA MED DIG
Dela med dig av ditt överflöd till den som inget har.
Dela med dig av din glädje, av dina tårar.
Och dela din tro med dem som inte har hittat sin

8. HA TÅLAMOD
Min timing är alltid perfekt,
Bara för att jag skapade Universum på sex dagar tror alla att allt ska gå fort.
Jag kan klara att förvandla dig på en sekund- men du klarar det inte för du är en människa som behöver ta ett steg i taget.

9. VAR VÄNLIG
Var vänlig mot alla du möter.
Kom ihåg att jag älskar dem lika mycket som jag älskar dig.

10. ÄLSKA DIG SJÄLV
Sist men inte minst – älska dig själv.
Jag har skapat dig underbar!
Väl värd att älska.

Gud välsigne dig!