I Hans fotspår

Och om ni ger, så kommer ni att få. Er gåva kommer att återvända till er i fullt och rågat mått, packat och skakat för att ge plats för mer - och det kommer att flöda över. Det mått ni använder när ni ger - stort eller litet - kommer att användas för att mäta vad som ges åt er. Lukas evangelium 6:38 (Levande Bibeln) Jag har den senaste veckan tillbringat ett antal natt-timmar med Göran Rosenbergs nya bok "Ett kort uppehåll på vägen från Auschwich." Och gång efter annan slagits av hur Görans far David som kom till Sverige efter år i förintelseläger inte möttes av barmhärtighet och förståelse. Utan kalla frågor om det som gjorde så ont att han inte alls kunde prata om det... han mötte bristen på förståelsen och de kalla blickarna - och detta gjorde att hans väg från Auschwich bara beskriver några år här i det som skulle vara möjligheternas land för honom - innan han inte orkade utan tog sitt eget liv. Kanske säger du när du läser detta att jag fanns inte ens då. Nej det kan så vara. Men det finns andra David runt omkring oss idag. Som kommit till vårt land från svåra upplevelser, krig och förföljelse. Är vi beredda att älska dem till en framtid här? Att låta vårt land få bli möjligheternas land för dem? Om vi inte gör det kommer vi snart att upptäcka att vi blivit väldigt fattiga. Det har blivit kallt och mörkt omkring oss. Den underbara kärlek som vi upplevde att vi omfamnandes av när vi kom till Jesus kanske vi letar förgäves efter. För kärleken är så konstruerad att det måste ges vidare för att leva och växa. Då Jesus talade om sin gärning sa Han: Herrens Ande är över mig. Han har utvalt mig att komma med ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig för att ge de fångna frihet, de blinda sin syn, och för att befria de förtryckta och utropa ett frihetens år från Herren.Lukas evangelium 4:18, (Levande Bibeln) I detta bestod hans uppgift. Han gick omkring och gjorde väl och hjälpte alla, som på ett eller annat sätt var utsatta för fiendens angrepp. Guds kärlek till människorna uppenbarades i allt vad Han gjorde. Hans hjärta överflödade av det varmaste medlidande med människorna. Även de fattigaste och mest föraktade kände att de kunde komma till Honom. Detta vill Han fortsätta göra idag! Genom dig och mig! Står vi till förfogande? Är vi beredda att göra avkall på lite av vår bekvämlighet? Vill vi vara inte bara Ordets görare utan även dess görare - ja då finns ingen annan väg för oss än att vandra kärlekens och utgivandets väg - i Hans fotspår. Gud välsigne dig!

Efter denna händelse lämnade Jesus platsen, och han kom till sin hemstad Nasaret tillsammans med sina efterföljare.
När det blev vilodag gick han till synagogan för att undervisa, och många blev förvånade över hans vishet, och de under han gjorde när han lade händerna på folk.
”Varifrån har han fått detta” sa de.
Det är ju bara snickaren, Marias son, bror till Jakob, Joses,Judas och Simon och hans systrar och hans systrar bor också här hos oss.
Och så retade de sig på honom.
Markus evangelium 6:1-3 (Ur Levande Bibeln)

Det mesta av sin tid på jorden verkar det som att Jesus ägnade sig åt att göra nästan inget som är värt att nämna.

Den tanken förstärks av den chockartade reaktion som uppvisades av gamla bekanta då trettioåringen plötsligt började göra underverk.

Ännu mer förvånande är att Hans undervisning och visdom överraskade människor som hört Honom tala hela livet.

Jesus var trettio år innan vi får lära känna Honom genom evangelierna.
Trettio år! Det är över nittio procent av hans jordeliv!
Ändå revolterade dessa tre sista år av Hans liv världen för alltid.

För två år sedan mötte jag en 70-årig kvinna genom mitt arbete.
Hon anförtrodde mig att hon hela livet varit en sökare.
Hon ville tro på Gud – men kom liksom aldrig ända fram.
Vårt samtal ledde till en tacksägelsebön!
Jag undrade om jag fick be – och kände mig ledd att tacka Gud för Hans barn – denna kvinna och för hur mycket Han älskade henne.
Tackade för att hon genom det Jesus gjorde på Golgata fått möjlighet att vara ett barn åt världens skapare!
När jag sagt amen mötte jag hennes strålande blick.
”Så enkelt” utbrast hon – och fortsatte sedan med en av de underbaraste tackböner jag hört!
Nu var hon bekymrad över att hon hade förhållandevis lite tid kvar på jorden.
Så lite tid att göra Guds vilja och tala om Honom.
Då kom den här texten i mina tankar.

Denna kvinna hade hela sitt liv kämpat med depressioner och ångest.
Det märkliga är att allt detta är borta.
Hon har nu i två år varit en Guds tjänarinna bara genom att finnas!
Alla som möter henne och som tidigare känt henne ser förvandlingen.

Och hon berättar gärna…..
Vi kämpar ofta så hårt att vi missar grejen.
Denna kvinna hade ju hela sitt liv velat tro – men kämpat för att kunna det i egen kraft istället för att ta emot trons gåva.

Likadant kämpar vi för att ”tjäna Gud”.
Vi letar tillfällen - och om de inte dyker upp snabbt känner vi oss oanvändbara!
Och så missar vi att vi hela tiden är levande vittnesbörd om en Gud som älskar.

Gud bor i oss.
När vi går, går Han – när vi kommer – kommer Gud - när vi ler- ler Gud – när vi gråter då gråter Gud.
Han bor i oss och vi är inneslutna i Honom.

Var övertygad om att människor omkring dg noterar att det är något särskilt med dig!
Visst har du fått frågan ibland?

Satan attackerar din självbild, när han får dig att känna att Gud älskar dig mindre än andra kristna . (För visst har du drabbats av det någon gång)
Han ger sig på Guds fullkomlighet.
Han väser att Guds kärlek är så otillräcklig att Gud bara kan älska eller vara älskvärd mot människor med vissa egenskaper.
Det är lögn!
Guds kärlek till dig är fullkomlig. GUD ÄR FÖR DIG – med dig – i dig – och du i Honom.
Du är ett verk av gudomliga händer, fullkomliggjord i Kristus Jesus.
Ständigt bevarad inom dig finns vår enastående Herres ofantliga kraft.


Hur ofta du ser spåren av att du är använd av Gud.
Så säger det ingenting angående Hans planer rörande ditt liv och heller ingenting om hur högt Han värderar och älskar dig.
Det finaste bordssilvret reserveras för speciella tillfällen.
Det faktum att det sällan används betyder knappast att dess värde är lågt – snarare tvärtom – eller hur?

En hantverkare använder vissa verktyg oftare än andra helt enkelt därför att funktionerna är olika.
Hur ofta något används anger på intet vis dess kvalitet och inte heller anger det hur stolt hantverkaren är över det.

Ingen - som har en verklig relation till Gud, har ett enda vettigt skäl att känna sig mindre värd än någon annan som man kan konstatera ofta blir använd.
Med uppmaningen att läsa Romarbrevet 12:5-8 avslutar jag dessa tankar.

Gud välsigne dig!

Att dra sig undan med Gud är att stå på helig mark

Några dagar senare gick Jesus upp på ett berg för att be och han bad hela natten.

Lukas evangelium 6:12 (Ur Levande Bibeln)

Jesus drog sig undan för att be.
Hur ofta drar du och jag oss undan och ber en hel natt.
Vistas i samtal med Gud utan någon annan människa.

Gång på gång i evangelierna kan vi se hur Jesus vi olika tillfällen drar sig undan folkmassorna - ibland ensam och ibland tillsammans med sina lärjungar för att be.
Att umgås med Gud i bön är att stå på helig mark.
Som att få duscha sin Ande och uppleva en ny fräsch känsla.

Om Jesus behövde dra sig undan - hur kan vi då tro att vi klarar oss utan att göra det.

Allehanda olika uppgifter på olika områden och umgänge med familj och andra människor pressar och stressar.
Detta gör oss distraherade och hindrar oss att se oss själva som vi verkligen är och försvårar för oss att höra när Gud vill tala till oss.

Ibland blir den ensamma stunden med Gud som en kärleksmåltid och en oändilig frid.
Andra gånger visar Gud oss på saker i vårt liv som är fel.
Då är det inte lika idylliskt.
Men livsnödvändigt.

Tar vi aldrig den där stunden med Gud i ensamhet så kommer vi att dra på oss en massa smuts från vägen vi vandrar.
I värsta fall kan det bli så att vi blir både lomhörda och blinda på det andliga området..

När krafterna sviktar och vi har gråten i halsen mest varje dag - då behöver vi en stund med all trösts Gud.

Vi behöver också den stunden för att kunna öppna oss för Guds kraft, så att vi kan förmedla Guds kärlek och befrielse till dem vi möter.

Om du inte tagit den där stunden eller timmarna på en lång lång tid och imorgon ställs inför ett av behovets barn - vad gör du då?
Nu vill jag gärna ha sagt att Gud är så kärleksfull och så omsorgsfull mot den som har behov av Hans befrielse, frälsning och hjälp att Han kanske till och med ser till att vi inte möter den person som Han egentligen hade tänkt vi skulle förmedla Hans kärlek och välsigne till.

Om det var länge sedan du mötte någon som behövde ett ingripande av Gud - då är det dags att inventera hur länge sedan det är som du gav Gud odelad tid under några timmar.
Kanske kan Han inte använda dig!
Någon som Han tänkt att du skulle vara Hans verktyg för kanske går utan hjälp.

Du och jag är kallade ut ur världen - för att vara Guds röst, händer och famn för dem vi möter.
Men för att kunna vara det måste vi umgås med Honom intensivt nu och då.
Möta Honom i ensamheten.
Men - visst lever vi i världen...så sant - men vi ska inte leva av världen.
Vi har ett mycket bättre alternativ än det världen ger.
Tillgång till det allra heligaste - Guds eget hjärta - genom Jesus försoningsverk på korset!

Var det l¨ängesedan du gav Gud "ensamtid".
Gör det inom den allra närmaste tiden - och det som du nu grubblar på kommer att lösas.
Det som är svårt blir lättare att bära - och du blir ett av Hans funktionsdugliga redskap!

Gud välsigne dig!

Att känna igen Guds röst

När han har släppt ut sina får går han framför dem, och de följer honom för de känner igen hans röst.
Johannes evangelium 10:4 (Ur Levande Bibeln)

Är det inte en underbar bild.
Genom att Han dog för oss befriades vi.
Släpptes ut i friheten.

Tänk att Han vägade.
Vi fick inte friheten med något slags villkor att den skulle upphöra om vi inte följde Honom.

Vi fick friheten - och rätten att välja.

I Galaterbrevet 5:1a står det till och med så här: Kristus har befriat oss från vårt slaveri så att vi för all framtid kan leva i frihet.
(Ur Levande Bibeln)

Han vågar tro på oss - att vi ska inse att det bästa för oss är att följa Honom.
Att följa Jesus innebär att ha en bästa vän, som aldrig sviker, som aldrig lämnar och som alltid lyssnar, vad man än talar om.
Att alltid känna trygghet, och veta att det finns någon som alltid som bryr sig om.

Men hur ska jag veta att det är Guds röst, Jesu röst jag hör?
Så att jag verkligen följer Honom och inte vandrar vilsevägar.

Först av allt.
Vi måste lära känna Honom!

Inte känner vi rösten på en obekant person.
Det är först när vi tillbringat tid tillsammans som vi känner igen vännens röst-

På precis samma sätt är det med Guds röst - med Jesu röst.

Vi behöver lära oss att lyssna till Guds röst i bibelordet.
Detta ska göras i en relation med Gud, så att man i bibelordet också får kontakt med Guds hjärta.
Ordet blir då inte en ”lag” utan ett kärleksbrev från Gud, där vi förstår Hans vilja och Hans tankar.
Visst finns det tillfällen i många kristnas liv då de hör Guds röst med sitt fysiska öra.
Men det är definitivt inte det vanligaste.

Det vanligaste är en förnimmelse i vårt inre.
Eller en vän som säger något som vi känner verkligen kommer från Gud.
Eller kanske något i en bok vi läser.

Enklaste sättet att lära sig känna igen Guds röst och skilja ut den från andra röster är att umgås med Honom genom att läsa Bibeln.

Och genom att umgås med kristna vänner.

Dessutom ska du veta att Gud är mera angelägen än vad du och jag någonsin kan bli - om att vi ska höra Hans röst - så Hans kärlek driver Honom att säga samma sak om och om igen - men kanske på olika sätt.
För att verkligen nå in i vårt hjärta.

.......Och fåren följer honom därför att de känner igen hans röst.

Gud välsigne dig!

Villkorslös kärlek

Herren reser upp dem som fallit och de som är nedtyngda av sina bördor.Allt levande ser förväntansfullt upp till dig för att få hjälp. Du ger mat åt alla eftersom de behöver. Du mättar ständigt de hungriga,och du ger de törstiga att dricka. Ja du fyller varje behov.
Psalm 145:14-16 (Ur Levande Bibeln)

Guds Ord uppenbarar Hans kärlek till oss.
Där kan vi möta Hans oändliga kärlek och nåd.

När Moses bad: “Låt mig alltså se din härlighet”, svarade Herren: “Jag skall låta all min skönhet gå förbi dig.”


Gud försöker vinna våra hjärtan genom oräkneliga tecken på Sin skaparmakt i himmelen och på jorden.

I naturen, liksom genom de innerligaste jordiska band som förenar människors hjärtan inbördes har Han på alla sätt förklarat oss Sin kärlek.

Men detta är ändå bara ofullständiga bevis på Hans kärlek.

Trots att Han gett människorna alla dessa bevis, kunde fienden ändå förblinda deras sinnen, så att de betraktade Gud med fruktan och trodde att Han var sträng och obarmhärtig.

Satan lyckades förleda människorna till att tro att Gud framför allt var en sträng , rättvis, men hårdhjärtad domare och en omedgörlig och nogräknad borgenär.

Han utmålade Skaparen som en rannsakande Gud som håller ett misstänksamt öga riktat på människorna för att upptäcka alla deras fel och brister, så att Han skall kunna straffa dem.

Kan det bli mera fel?

Trots att Gud älskar oss så innerligt – och trots att Jesus dött för våra synder så har vi ibland svårt att förstå att vi är så innerligt älskade.

Inte allt vi går igenom i livet är en dans på rosor, inte alla dagar är som julafton.

Problem och svårigheter kommer i vår väg och vi kämpar och kämpar, för det mesta i onödan.

Varför?

Kanske därför att vi ibland förväxlar detta med Guds kärlek med att livet ska vara en resa i solen.

För att vi inte har förberett oss för det värsta.

Vi har bara förväntat oss att allt ska vara underbart, lätt och fridfullt i våra liv.

Det är mycket bättre om du tränar dina muskler för tungt arbete för att sedan upptäcka att du inte behövde göra det, än att du inte förbereder dig och sedan inte håller måttet när det väl gäller.

Jag menar inte att du ska gå runt och oroa dig för allt som skulle kunna hända, tvärt om.

Förbered ditt sinne med stark tro på Gud att oavsett vad Han låter dig gå igenom, så är Han mäktig att hjälpa dig igenom det.

Oavsett hur mycket mörker du just nu är omgiven av så är du innerligt älskad av Gud!

Bibeln är också full av löften om framgång, lycka, välmående, styrka, hälsa, favör med mera fina saker och alla dessa löften är våra genom nåden på grund av Jesu seger på Golgata kors.

Medan du förväntar dig det värsta, förvänta dig och be om att Gud ska ge dig det bästa, i enlighet med Hans enorma kapacitet.

Den Gud jag tjänar är oändlit rik. Och genom Jesus Kristus ska han också ge er allt vad ni behöver, eftersom ni lever i gemenskap med Kristus. Äran tillhör vår Gud och Far i all evighet. Ja det är sant.
Filipperbrevet 4:19-20 (Ur Levande Bibeln)

Vad är det då som händer med oss och i oss när vi blir berörda av kärleken?
Varför framkallar de enkla orden ”du är älskad” sådan glädje?
Som om vi har väntat hela vårt liv på att få höra just de orden?

Jo, för att det börjar hända någonting med oss när kärleken rör vid oss.
Och när vi i vår lovsång besjunger den kärleken så drar det i det här himmelska bandet till Gud.
Vi längtar efter att återknyta kontakten, anar att det bara finns ett sätt att bli När vi översköljs av Guds kärlek blir vi hela.

Och eftersom mänsklighetens historia tillsammans med Gud redan från början är en historia med brutna löften och nya begynnelser gång på gång, på gång, på gång... så måste Hans villkorslösa kärlek med nödvändighet vara barmhärtig.

Och så som Han är- så ska vi vara- vi ska i allt försöka leva upp till bilden av Honom genom att umgås med Honom i bön och i hans Ord – Bibeln.
Vi ska älska med en barmhärtig och villkorslös kärlek – människan – inte synden!
Och vi ska vara snabba till försoning och till att förlåta.

En gång använde jag också de hemska orden: "det här kommer jag aldrig att kunna förlåta….... jag prövade smaken av dem och satte upp en gräns för hur långt min förlåtelse skulle kunna sträcka sig.

Men det var när jag vände orden mot mig själv som allting förändrades.

Vem är jag som inte kunde förlåta, den dagen då jag själv behöver bli förlåten?
När jag står där i all min ofullkomlighet och behöver be om kärlek och barmhärtighet? Om jag då har sagt; det där skulle jag aldrig kunna förlåta.
Tänk om Gud skulle säga så säga så när vi kommer för att be; Far förlåt mig. Och Gud skulle svara: Nej, det där kommer jag aldrig att förlåta!

Kan jag någonsin be om att få bli förlåten om jag i egen oförsonlighet och självrättfärdighet nekar någon som ber om min förlåtelse?
Kärleken tänjde ut gränsen för vad som var möjligt att förlåta.
Faktiskt suddade ut, utplånade den.
Insikten om att kärlek inte kan leva utan barmhärtighet.

Är det inte med en sådan kärlek vi själva vill bli älskade?

Det vi alla hungrar efter är en villkorslös kärlek, en kärlek utan alla dessa "därför".

Det är så Gud älskar oss, av den kärleken får vi älska varandra och denna Guds kärlek får vi berätta om för varandra.
Och handla efter mot varandra.

Berätta om Gud som älskar. Utan några andra därför.
Med den kärlek som kan säga: Jag älskar dig.
Utan tillägg eller reservationer.

Gud välsigne dig!