Nåden är en ständig överraskning

Gud band sig också med en ed för att de som han hade lovat hjälpa skulle kunna vara helt säkra på att han aldrig skulle ändra sina planer.

Han har gett oss både sitt löfte och sin ed, två saker som vi helt och fullt kan lita på, för det är omöjligt för Gud att ljuga. Därför kan alla de som flyr till honom för att bli frälsta fatta nytt mod. Utan minsta tvekan kan de sätta sitt hopp till honom.

Detta hopp om frälsning är ett starkt och pålitligt ankare för vårt liv. Det är tryggt och säkert och sträcker sig ända in i den himmelska helgedomens allraheligaste
Hebreerbrevet 6:17-19


Finns det liv så finns det hopp!

Du har säkert hört uttrycket.
Lite hurtfriskt. ”Det ordnar sig ska du se.”

Det är en rätt skön inställning, men nog kan den kännas lite ansträngd ibland.

Ditt och mitt hopp är mycket fastare än så - det grundar sig inte bara på en allmän förhoppning om att det nog ordnar sig i slutänden.
Att vinden vänder och vi får lite nedförsbacke...

Hoppet grundar sig på korset och den tomma graven.
Att inte ens det mest slutgiltiga, själva döden,kunde hindra Guds syften, Guds kärlek till oss människor.

Och hoppet är en attityd, en livsinställning, av att aldrig ge upp.
För vi tror att det finns En som gör det omöjliga möjligt.

Detta hopp påverkar vår syn på både nutid och framtid.
Det är att se med Guds ögon.

Evigheten börjar här och nu!
Johannes säger i kapitel 17 att evigheten är att känna Honom.
Jesus.

När vi läser i Kolosserbrevet 1 om ”Kristus i oss, vårt hopp om härligheten”, så översätter vi gärna härligheten himlen.
Det som kommer efter döden.

Men det är ett hopp som handlar om härlighet redan här och nu, i oss
som följer Jesus.
Inte i sin fullhet – men - jag tror - mycket mer än vi förstått.

Gud, som har skapat oss och omsluter oss i kärlek, vill att vi ska ha det bra.
Gud vill stärka vår tro, vår tillit till Honom..
Gud vill öka vårt hopp, hoppet om att Han är med oss.
Oavsett hur det ser ut.
Oavsett hur bra det går för oss mänskligt sett.


Det är inte Guds plikt att förlåta, som jag hörde någon säga en gång.
Nåden är inte självklar.
Den är en överraskning utan like.

Det är inte som barndomens jul, då man önskat sig en cykel och mamma och pappa fnittrat och sagt: ”vi får väl se vad tomten kommer med”.
Och så har man varit ute i garaget och ”råkat” se den halvt undangömda cykeln som man letat ivrigt efter.
Sen sitter man där på julaftons kväll och spelar med i spelet, och låtsas överraskad när tomten plockar fram det största paketet.
Alla tar kort, och läser oavbrutet reaktionerna i vårt ansikte.
Vi är naturligtvis glada, men vi visste ju hur det skulle bli.

Nåden är egentligen inte möjlig att fånga i våra vanliga ord.

Vi som var Guds fiender har blivit inte bara Hans vänner - utan faktiskt Hans barn.

Av bara nåd.
Ingenting som vi har i oss själva räcker till för att ge oss den platsen.
Oavsett hur väl vi lever och handlar.

Vi behöver inte stanna eller ge några offer för att behaga Honom till att lyssna på våra böner.

När du och jag ber går våra ord rakt in i Guds hjärta.

Gud har bara en dag på sin almanacka och det är just denna dagen.


Gårdagen är borta och morgondagen vet vi inget om, men idag hjälper Herren.
Idag är frälsningens dag, det är alltid idag.


Gud välsigne dig!.