Vilken frukt bär du och jag?

Se därför till att ni lever i mig, och låt mig leva i er. En gren kan ju inte bära frukt om den är skild från trädet. Inte heller kan ni bära frukt om ni är skilda från mig.

Ja, jag är vinstocken, och ni är grenarna. Om någon lever i mig och jag i honom så ska han ge rikligt med frukt, för utan mig kan ni inte göra något.

Om någon vill leva utan mig kommer han på samma sätt som en gren som inte bär frukt att skäras av och kastas bort. Och de torra grenarna kommer att samlas ihop och brännas upp.

Men om ni alltid är i mig och lyder mina bud så kan ni be om vad ni vill, och ni ska få det.

De som är mina verkliga lärjungar ger rikligt med frukt, och därigenom blir min Far ärad.

Som Fadern älskar mig så älskar jag er. Lev i min kärlek.

När ni lyder mina bud lever ni i min kärlek, liksom jag lyder min Far och lever i hans kärlek.

Jag har sagt er detta för att min glädje ska fylla er och er glädje ska bli fullkomlig.

Och detta är mitt bud: Ni ska älska varandra så som jag har älskat er.

Den största kärleken visar någon när han ger sitt liv för sina vänner.

Ni är mina vänner om ni lyder mig.

Jag kallar er inte längre tjänare, för en herre anförtror sig inte åt sina tjänare. Nu är ni mina vänner, för jag har ju sagt er allt som Fadern har sagt mig.

Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er så att ni kan gå ut och bära frukt som består. Då ska Fadern ge er allt vad ni ber om i mitt namn.

Jesus förvarnar om hat och förföljelse
Därför säger jag er ännu en gång: Ni ska älska varandra.
Johannes evangelium 15:4-17 /Ur Levande Bibeln/


I början på veckan läste jag det här bibelavsnittet och sedan dess har det fortsatt att leva sitt eget liv i mina tankar.

Jesus liknar oss vid en gren, som skall bära och producera frukt.

Grenen känner ingen press, för frukt är inget en gren fristående kan producera, det sker på grund av att den finns i ett sammanhang.

Förutsättningen för frukt och liv finns i saven, som kommer till grenen genom stammen från rötterna.

Alltså är frukt inte något en kvist kan producera, det är inget "ska" utan främst ett "kommer" en konsekvens, något som händer på grund av något annat.
När vi hör ordet evangelisera så tänker vi ofta på ordet ”göra”.

Vad gör egentligen grenen på fruktträdet för att först översållas av blommor som så
småningom utvecklas till frukt.

Jag skulle nog vilja påstå att den inte gör något alls.
Den bara är.

Men ta bort den blommande grenen från trädet så kommer du att se hur blad och blommor slokar och det finns inget liv kvar.

Du och jag är grenar i det sanna fruktträdet Jesus Kristus.
Det är inte meningen att vi ska börja fixa frukt på egen hand.
Vi klarar det inte - det blir stelt och konstig - platsblommor kanske - ja - men ingen frukt.
Men genom att vara förbunden med trädet som har en rot som tar upp vatten och näring strömmar denna näring och detta vatten också ut i varje gren och leder till att den bär frukt.

Evangelisation är alltså främst inte något du och jag ska göra, utan något som händer för att Gud gjort och gör något i oss,
Han gör det genom dig.

I Sverige idag befinner vi oss i många avseenden i en andlig torkperiod.
Kyrkorna tappar folk och det kristna inflytandet i samhället är mycket mindre än det var för några år sedan.
Man driver med kristna i media och nästan allt som sägs om det kristna budskapet är negativt.
Igår mötte jag ett par unga killar - ungefär femton år gamla - med varsin T-shirt med ett överkyssat Golgatakors och texten: "Bad religion"
De har fastnat i mina tankar - och i min förbön.
Jag ber att Gud ska göra dem ordentligt förvånade med växtrkraften och kärleken i sitt evangelium.
Så att de en dag bär en annan T- shirt - med ett annat budskap.
Så att frukten de delar med sig av blir näringsrik och inte giftig som den upplevdes då jag mötte dem.


En annan sak är ju att frukten inte först och främst är till för trädet självt utan för andra som äter frukten på trädet.
Det är till för fåglar, djur och människor som kan ta del av trädets välsignelse och faktiskt äta av frukten och få ny energi och styrka.

På samma sätt är det med en kristen som bär frukt.
Det är inte först och främst till för ”grenen” själv utan för personer som han kommer i kontakt med.

Vilken smak får människor när de träffar dig?
Blir de styrkta och uppmuntrade och får ny energi och kraft.

Vad är det då för frukt vi ska bära?
Vi ska bära Andens frukter.
Kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning.

Andens frukter är Andens frukter.
Inte mina ansträngningar.
De är resultatet
av att den helige Ande arbetat in livet från Jesus i mig.
Anden gör oss lika Jesus.
Ty Andens frukter är ett porträtt av Jesus.
Det är Jesu kärlek,
Jesu glädje, Jesu frid, som här målas för oss.
Jesus själv talar om för oss hur denna goda frukt kan växa fram i våra liv:
Bli kvar i min kärlek

Ju mer transparenta och genomskinliga vi blir - desto mera kan Jesus bli tydlig i våra liv.
Det är inget vi klarar i egen kraft och på egen hand.
Men det visste redan Jesus och det är därför Han säger:

Bli kvar i mig!

Guds rika välsignelse över dig som just nu läser detta!

Nåden är en ständig överraskning

Gud band sig också med en ed för att de som han hade lovat hjälpa skulle kunna vara helt säkra på att han aldrig skulle ändra sina planer.

Han har gett oss både sitt löfte och sin ed, två saker som vi helt och fullt kan lita på, för det är omöjligt för Gud att ljuga. Därför kan alla de som flyr till honom för att bli frälsta fatta nytt mod. Utan minsta tvekan kan de sätta sitt hopp till honom.

Detta hopp om frälsning är ett starkt och pålitligt ankare för vårt liv. Det är tryggt och säkert och sträcker sig ända in i den himmelska helgedomens allraheligaste
Hebreerbrevet 6:17-19


Finns det liv så finns det hopp!

Du har säkert hört uttrycket.
Lite hurtfriskt. ”Det ordnar sig ska du se.”

Det är en rätt skön inställning, men nog kan den kännas lite ansträngd ibland.

Ditt och mitt hopp är mycket fastare än så - det grundar sig inte bara på en allmän förhoppning om att det nog ordnar sig i slutänden.
Att vinden vänder och vi får lite nedförsbacke...

Hoppet grundar sig på korset och den tomma graven.
Att inte ens det mest slutgiltiga, själva döden,kunde hindra Guds syften, Guds kärlek till oss människor.

Och hoppet är en attityd, en livsinställning, av att aldrig ge upp.
För vi tror att det finns En som gör det omöjliga möjligt.

Detta hopp påverkar vår syn på både nutid och framtid.
Det är att se med Guds ögon.

Evigheten börjar här och nu!
Johannes säger i kapitel 17 att evigheten är att känna Honom.
Jesus.

När vi läser i Kolosserbrevet 1 om ”Kristus i oss, vårt hopp om härligheten”, så översätter vi gärna härligheten himlen.
Det som kommer efter döden.

Men det är ett hopp som handlar om härlighet redan här och nu, i oss
som följer Jesus.
Inte i sin fullhet – men - jag tror - mycket mer än vi förstått.

Gud, som har skapat oss och omsluter oss i kärlek, vill att vi ska ha det bra.
Gud vill stärka vår tro, vår tillit till Honom..
Gud vill öka vårt hopp, hoppet om att Han är med oss.
Oavsett hur det ser ut.
Oavsett hur bra det går för oss mänskligt sett.


Det är inte Guds plikt att förlåta, som jag hörde någon säga en gång.
Nåden är inte självklar.
Den är en överraskning utan like.

Det är inte som barndomens jul, då man önskat sig en cykel och mamma och pappa fnittrat och sagt: ”vi får väl se vad tomten kommer med”.
Och så har man varit ute i garaget och ”råkat” se den halvt undangömda cykeln som man letat ivrigt efter.
Sen sitter man där på julaftons kväll och spelar med i spelet, och låtsas överraskad när tomten plockar fram det största paketet.
Alla tar kort, och läser oavbrutet reaktionerna i vårt ansikte.
Vi är naturligtvis glada, men vi visste ju hur det skulle bli.

Nåden är egentligen inte möjlig att fånga i våra vanliga ord.

Vi som var Guds fiender har blivit inte bara Hans vänner - utan faktiskt Hans barn.

Av bara nåd.
Ingenting som vi har i oss själva räcker till för att ge oss den platsen.
Oavsett hur väl vi lever och handlar.

Vi behöver inte stanna eller ge några offer för att behaga Honom till att lyssna på våra böner.

När du och jag ber går våra ord rakt in i Guds hjärta.

Gud har bara en dag på sin almanacka och det är just denna dagen.


Gårdagen är borta och morgondagen vet vi inget om, men idag hjälper Herren.
Idag är frälsningens dag, det är alltid idag.


Gud välsigne dig!.

Gud har all information om oss!

Glöm aldrig bort att du måste tala sanning och visa trofasthet.
Håll fast vid det.
Göm det i ditt inre.
Om du vill ha ett gott anseende bland både Gud och människor, lita inte på ditt eget omdöme utan lita på Herrens.
Ordspråksboken 3:3-5 (Ur Levande Bibeln)

Har du tänkt på att Gud har information om våra liv.
Information som vi behöver få ta del av för at bli det Han har avsett.
Faktum är att Gud verkligen vill meddela oss denna information.

Men det gäller att vi har himlakanalen inställd i vårt inre om vi ska uppfatta de signaler Han sänder oss.
Ibland behöver vi till och med stänga av allting annat och ta en stund med Gud helt i ensamhet!

För att höra Hans röst är det vissa saker som är viktiga,`.
Att vi faktiskt inser att Han talar till oss.
Till dig och till mig.
Att vi har rätt kanal inställd i vårt inre. Vi behöver inse att Gud r Ande och när Han talar till oss talar Han oftast till vår ande och inte till vårt förstånd.
Ibland till och med dra oss undan och ha bara himlakanalen inställd.

Om hela vårt jag är inriktat på vad som sker i den synliga världen runt omkring oss och sällan har vårt inre öra öppet är det inte märkligt att vi missar det Han har att säga oss.

En gång hörde en man en röst, Guds röst, som sa till honom: Du ska ge dig ut på en lång resa.
Du ska upptäcka mycket, lära dig mycket, om världen och dig själv.
Res dig upp, lämna allt du har, och ge dig ut på en vandring tillsammans med mig.
Jag ska leda dig till något nytt, till ett land som Gud skulle visa honom, till Löftets land.
Och han gjorde det, mannen, som hörde Guds röst tala till honom.
Han lämnade sitt gamla liv och gav sig ut på en resa, vars slutmål han inte hade en aning om.
Mannen bodde i staden Ur, när floden Eufrats utlopp i Persiska viken.
Det var för så där tre och ett halvt tusen år sen.
Han tog med sig sin närmaste familj, det nödvändigaste för färden, och gick.
Han gick för att finna sin plats.
Uppenbarligen var den inte längre i Ur.
Rösten som kom från Gud kallade honom till en annan plats här i livet.
Mannen hette Abram, senare fick han namnet Abraham.
Det nya namnet fick han av Gud och det anspelar på de hebreiska orden som betyder fader till många.

Varje troende människas önskan, tror jag, är att få känna sig ledd av Gud och att få höra Hans röst.
Att få vara och leva i det vi ibland kallar ”Guds vilja” är centralt för varje kristen människa.
Men vad innebär det att man är just det – i Guds vilja?
Säkerligen är det olika för varje människa hur man uppfattar denna önskan, men kanske kan vi ändå känna igen några drag tydligare än andra.

Det första som kommer till mig är att vi först ”lyssnat in” vad som är Guds avsikt och tanke med vårt liv.
Detta inre ”lyssnande” är för övrigt någonting som fortgår genom hela livet.
Men det måste någonstans ta sin början.
Denna början finner vi i det ögonblick en människa tar emot frälsningen i Jesus Kristus.
Från den dag vi blir födda på nytt kan vi få uppleva hur Gud talar till oss.

Men säger du, jag har försökt med det funkar ju inte!
För egen del vill jag tro att Gud talar till mig.
Jag vill tro att Gud kan använda sig av mig för sitt rike, därför förväntar jag mig också att Gud faktiskt kommunicerar med mig.

Jag är övertygad om att alla människor bär denna viktiga egenskap inom sig.
Det är Guds gåva till oss att vi enskilt och tillsammans kan uppleva Guds tilltal.
Men som så mycket annat här i livet handlar det om att vi måste träna oss i hur Guds röst framträder i våra liv, så att vi känner igen Hans röst när Han kallar på vår uppmärksamhet.

Eftersom Gud är vår personlige frälsare är också Hans tilltal till oss personligt.
Gud talar inte till två personer på samma sätt, utan Hans uttryckssätt varierar från människa till människa.
Jag kan inte säga till dig – så här talar Gud!
Kanske talar Han på ett helt annat sätt till dig!

Tänk om det bara är mina egna tankar och inte Guds, någonting jag bara inbillar mig. Visst känner vi igen oss i dessa tankemönster.
Det finns naturligtvis alltid en ”risk” att vi har misstagit oss, jag vill tro att det ingår i träningen, men jag tror att när Gud talar så kan vi inte ta miste.
Vi måste komma ihåg att det är Gud som inspirerar oss, det är den helige Ande som måste få ”befrukta” våra tankar.
När detta sker får Gud också möjlighet att bekräfta sitt ord.
Genom den helige Andes närvaro i våra liv kommer också våra tankar att beröras av Guds närvaro.

Kommer du ihåg Samuel?
Först den tredje gången som Gud ropade förstod han att det verkligen var Gud.
De två första gångerna trodde han att det var prästen Eli som ropade.

För dig och mig är det precis som för Samuel att det kan ta tid för oss att uppfatta Guds röst i våra liv.
Mångas erfarenhet av att höra Guds röst är att Gud har en benägenhet att upprepa sig.
Gud kan behöva ropa flera gånger tills vi uppfattar att det är Gud som talar.
När Gud talar genom sin helige Ande kan vi med stor sannolikhet känna igen Guds handlande med oss genom att Han gärna talar vid mer än ett tillfälle.

Guds upprepade tilltal kan ske på flera olika sätt.
Vi kanske påminns om olika människor, möter människor, i bön blir påmind om människor eller situationer som gör att vi lyssnar mer uppmärksamt.
På ett eller annat sätt bekräftar alltid Gud sitt tilltal till oss.


Men det fantastiska är att Gud inte ger upp om oss.
För varje gång Gud når fram till oss finstäms det inre ”instrument” som gör oss allt mer känsliga för Guds tilltal.
Vårt inre öra blir allt mer lyhört.
Han ger oss dessa tillfällen gång efter gång, till dess vi förstår hur Gud vill nå fram till oss.
Det är genom att envist träna våra sinnen som vi lär oss förstå när Gud talar.

Gud välsigne dig och mig att vara lyhörda!

Låt ej godhet och sanning vika ifrån dig. Bind dem om din hals, skriv dem på ditt hjärtas tavla, så skall du finna nåd och få gott förstånd i Guds och människors ögon.
Förtrösta på Herrren av hela ditt hjärta, förlita dig inte på ditt förstånd.
Räkna med honom på alla dina vägar, så skall han göra dina stigar jämna.
Ordspråksboken 3:3-5Har du tänkt på att Gud har information om våra liv.
Information som vi behöver få ta del av för at bli det Han har avsett.
Faktum är att Gud verkligen vill meddela oss denna information.

Men det gäller att vi har himlakanalen inställd i vårt inre om vi ska uppfatta de signaler Han sänder oss.
Ibland behöver vi till och med stänga av allting annat och ta en stund med Gud helt i ensamhet!

För att höra Hans röst är det vissa saker som är viktiga,`.
Att vi faktiskt inser att Han talar till oss.
Till dig och till mig.
Att vi har rätt kanal inställd i vårt inre. Vi behöver inse att Gud r Ande och när Han talar till oss talar Han oftast till vår ande och inte till vårt förstånd.
Ibland till och med dra oss undan och ha bara himlakanalen inställd.

Om hela vårt jag är inriktat på vad som sker i den synliga världen runt omkring oss och sällan har vårt inre öra öppet är det inte märkligt att vi missar det Han har att säga oss.

En gång hörde en man en röst, Guds röst, som sa till honom: Du ska ge dig ut på en lång resa.
Du ska upptäcka mycket, lära dig mycket, om världen och dig själv.
Res dig upp, lämna allt du har, och ge dig ut på en vandring tillsammans med mig.
Jag ska leda dig till något nytt, till ett land som Gud skulle visa honom, till Löftets land.
Och han gjorde det, mannen, som hörde Guds röst tala till honom.
Han lämnade sitt gamla liv och gav sig ut på en resa, vars slutmål han inte hade en aning om.
Mannen bodde i staden Ur, när floden Eufrats utlopp i Persiska viken.
Det var för så där tre och ett halvt tusen år sen.
Han tog med sig sin närmaste familj, det nödvändigaste för färden, och gick.
Han gick för att finna sin plats.
Uppenbarligen var den inte längre i Ur.
Rösten som kom från Gud kallade honom till en annan plats här i livet.
Mannen hette Abram, senare fick han namnet Abraham.
Det nya namnet fick han av Gud och det anspelar på de hebreiska orden som betyder fader till många.

Varje troende människas önskan, tror jag, är att få känna sig ledd av Gud och att få höra Hans röst.
Att få vara och leva i det vi ibland kallar ”Guds vilja” är centralt för varje kristen människa.
Men vad innebär det att man är just det – i Guds vilja?
Säkerligen är det olika för varje människa hur man uppfattar denna önskan, men kanske kan vi ändå känna igen några drag tydligare än andra.

Det första som kommer till mig är att vi först ”lyssnat in” vad som är Guds avsikt och tanke med vårt liv.
Detta inre ”lyssnande” är för övrigt någonting som fortgår genom hela livet.
Men det måste någonstans ta sin början.
Denna början finner vi i det ögonblick en människa tar emot frälsningen i Jesus Kristus.
Från den dag vi blir födda på nytt kan vi få uppleva hur Gud talar till oss.

Men säger du, jag har försökt med det funkar ju inte!
För egen del vill jag tro att Gud talar till mig.
Jag vill tro att Gud kan använda sig av mig för sitt rike, därför förväntar jag mig också att Gud faktiskt kommunicerar med mig.

Jag är övertygad om att alla människor bär denna viktiga egenskap inom sig.
Det är Guds gåva till oss att vi enskilt och tillsammans kan uppleva Guds tilltal.
Men som så mycket annat här i livet handlar det om att vi måste träna oss i hur Guds röst framträder i våra liv, så att vi känner igen Hans röst när Han kallar på vår uppmärksamhet.

Eftersom Gud är vår personlige frälsare är också Hans tilltal till oss personligt.
Gud talar inte till två personer på samma sätt, utan Hans uttryckssätt varierar från människa till människa.
Jag kan inte säga till dig – så här talar Gud!
Kanske talar Han på ett helt annat sätt till dig!

Tänk om det bara är mina egna tankar och inte Guds, någonting jag bara inbillar mig. Visst känner vi igen oss i dessa tankemönster.
Det finns naturligtvis alltid en ”risk” att vi har misstagit oss, jag vill tro att det ingår i träningen, men jag tror att när Gud talar så kan vi inte ta miste.
Vi måste komma ihåg att det är Gud som inspirerar oss, det är den helige Ande som måste få ”befrukta” våra tankar.
När detta sker får Gud också möjlighet att bekräfta sitt ord.
Genom den helige Andes närvaro i våra liv kommer också våra tankar att beröras av Guds närvaro.

Kommer du ihåg Samuel?
Först den tredje gången som Gud ropade förstod han att det verkligen var Gud.
De två första gångerna trodde han att det var prästen Eli som ropade.

För dig och mig är det precis som för Samuel att det kan ta tid för oss att uppfatta Guds röst i våra liv.
Mångas erfarenhet av att höra Guds röst är att Gud har en benägenhet att upprepa sig.
Gud kan behöva ropa flera gånger tills vi uppfattar att det är Gud som talar.
När Gud talar genom sin helige Ande kan vi med stor sannolikhet känna igen Guds handlande med oss genom att Han gärna talar vid mer än ett tillfälle.

Guds upprepade tilltal kan ske på flera olika sätt.
Vi kanske påminns om olika människor, möter människor, i bön blir påmind om människor eller situationer som gör att vi lyssnar mer uppmärksamt.
På ett eller annat sätt bekräftar alltid Gud sitt tilltal till oss.


Men det fantastiska är att Gud inte ger upp om oss.
För varje gång Gud når fram till oss finstäms det inre ”instrument” som gör oss allt mer känsliga för Guds tilltal.
Vårt inre öra blir allt mer lyhört.
Han ger oss dessa tillfällen gång efter gång, till dess vi förstår hur Gud vill nå fram till oss.
Det är genom att envist träna våra sinnen som vi lär oss förstå när Gud talar.

Gud välsigne dig och mig att vara lyhörda!

Svårigheter är Guds möjligheter

Men de som älskar Gud ska blomstra som palmträd. De ska växa höga som cederträden på Libanons berg.
De är som träd som planterats i Herrens egen trädgård och som växer och trivs där.
Till och med när de blir gamla ska de bära frukt och vara gröna och friska. Det visar att Herren är trofast och håller sina löften.
Han är mitt skydd och hos honom finns bara godhet!
Psalm 90:13-16 (Ur Levande Bibeln)

Gud är härlighetens Gud och Han vill komma in i ditt liv med sitt majestät.
Han vill fylla dig med den helige Ande.
Han vill bo i dig. Han vill flöda genom dig.
Han vill älska och verka genom dig.

Förvänta dig att Gud skall ge dig mer liv, mer kärlek och mer kraft, det behöver du och Gud vill ge dig det.

Att älska Gud det är att på allas ätt sträva efter att vara fylld av Honom.
Att vara fylld av Hans kärlek till dem vi möter.
Oavsett vilka de är.
Att vara fylld av Hans barmhärtighet!
Innerst inne har varje människa en tomhet som vare sig fester, prylar, sex, droger eller något annat här på jorden kan fylla.
Bara Gud kan fylla detta tomrum och ge oss verklig tillfredsställelse.

Gud vill att du skall leva ditt bästa liv NU, och det livet är fyllt med problem! Ibland så tänker vi att det ultimata livet är ett liv utan problem. Men faktum är att utan problem dör människan. Ett liv utan problem, är ett liv utan mening. Problem, hur jobbigt det är än kan låta, fyller livet med mening. Även om visa problem kan tyckas meningslösa, jobbiga och onödiga.

Vad Gud gör, det är att Han förändrar vår attityd till problem.
Istället för:
Usch, vad jobbigt..... Eller:
Jag bävar ....
så utbrister den som vill leva med Gud:

För de som älskar Gud samverkar allt till det bästa.
Jag fattar inte vad som händer, men jag vet att Gud är trofast.

Det liv Gud har för dig, den potential han lagt ner i ditt liv, kan bara blomma ut och optimeras utifrån det motstånd och de problem du övervinner!
Därför vill Gud att du skall sluta se problem som omöjligheter och istället se dem som möjligheter!

Aldrig har Gud synts så stor i mitt liv som när det varit fyllt av svårigheter.
När problemen har hopat sig och jag har fått se Hans ingripande och Hans gudomliga lösningar.

Hela ditt liv med allt vad det innehåller - medgång och motgång, glädje och sorg, hälsa eller sjukdom är Guds möjligheter.

Att ta emot Jesus i sitt liv, är inte bara att ansluta sig till en trosinriktning, att följa en idé om hur livet kan vara eller att bli lite from och besöka kyrkan, det handlar inte om det.
Att ta emot Jesus i sitt liv, är att ta emot livet, ta emot den sanna glädjen och friden, visst har vi alla varit glada någon gång, och känt oss tillfreds med livet, men har vi Jesus, så finns det en glädje i Honom, som hjälper oss igenom även de värsta livskriserna, även om vi blir ledsna och sårade, så finns det en stark grund som vi kan stå på, som gör att vi inte knäcks som människor, utan vi kan komma till Gud, och Han tröstar oss, hjälper oss och lyfter upp oss igen.



Alla blir vi äldre - och krafterna avtar.
Men bibelordet här ovan lovar att vi även på ålderns höst ska grönska och bära frukt.
Så det spelar ingen roll om du har många ljus på födelsedagstårtan.
Du kan leva ut det Gud vill - den potential Han har lagt ner i dig räcker även upp i ålderdomen.

Det räcker livet ut!

Jag avslutar med några ord som en kristinna jag hade förmånen att få känna under hennes sista år på jorden sa en gång när hon närmade sig slutet av vägen.
"Gud är lika nära nu som Han var då jag var ung - ja närmare - under resan har Han blivit större och större för mig! Och jag har blivit mindre.
Men det är som det ska vara.
Jag vill inte stå med något kvar av det jag borde ha givit ut medan jag fanns här på jorden"

Gud välsigne dig

DEt stora Ljuset bor i dig

en av jultexterna står det:

I tidens början fanns redan Ordet. Ordet fanns hos Gud och Ordet var Gud.
Han fanns hos Gud redan i tidernas början. Gud lär honom skapa allt som finns till. Det finns inget som inte har blivit skapat av honom.
Allt liv kommer från honom och hans liv är människornas ljus.
Hans ljus lyser i mörkret och mörkret kan aldrig släcka det.
Johannes evangelium 1:1-5 (Ur Levande Bibeln)

Ord fyllda av hopp!
Hopp om framtid, hopp om förnyelse, hopp om att allt ska bli bättre. ”Hans liv är människornas ljus.”
Det står också i bibeln att Jesus sagt att den som räddar sitt liv ska mista det. Visst är det märkliga ord? Jag tror att det ska betonas på ett annat sätt än vi ofta gör.. Den som räddar sitt liv ska mista det, livet man försöker sno åt sig åt sig själv, det själviska livet, det privata, undandragna, livet.
Men är det inte underbara ord att livet med stort L, kommer av Ordet, med stort O.
Livet är människornas ljus!
Underbara ord…..

Det finns inte någon politik i detta land eller i något annat land som kan lösa våra problem.
Men Ordet som vart kött kan.
Ordet som lyser!

I ett överflödssamhälle, där alla människors alla materiella behov strävar efter att tillgodoses – där borde det väl finnas en lösning på alla människors problem.
Faktiskt borde väl egentligen alla gå omkring i ett tillstånd av lycksalighet och total tillfredsställelse vara i sikte.
Men visst har vi fått se att så var det inte alls.
Överflödssamhället var och är fyllt av otillfredsställelse och social oro, ungdomsbrottslighet, nya former av mentala störningar som existentiella neuroser och andra stora problem.

Vi har fått en underbar möjlighet – vi som fått mötas Ordet som blev människa –den enda människan vars liv lyser genom generation efter generation – Jesus Kristus!

Ändå missar vi detta underbara liv ibland.
Vi åker ner i diken av missmod.
Saker och ting händer, och vi tappar glädjen och livslusten, och ibland kan vi förlora vi fotfästet riktigt ordentligt.

För en del händer det ganska ofta, medan andra kanske klarar sig bättre, men
men om vi ska vara riktigt ärliga, så känner vi nog igen oss, de flesta av oss.
Det kanske har hänt något på jobbet som gör att det blir motigt och hopplöst,
eller så strular det i relationen med nån som vi har kär,
eller så kärvar ekonomin och vi bekymrar oss för hur det ska gå, eller...ja, listan kan göras lång
Då är det viktigt att komma ihåg att det är så att det bara ser hopplöst ut.
Det är inte hopplöst!

Sedan talade Jesus åter till folket och sa: ”Jag är människornas ljus. Den som blir min efterföljare behöver inte leva i andligt mörker för han har det ljus som leder till evigt liv”.
Johannes evangelium 8:12 (

Oavsett hur de här orden hittar dig…om du står på vacklande ben och inte förstår hur du ska få kraft till det som är din väg…om tårarna skymmer sikten så du har svårt att se – glöm aldrig att Ordet som blev ljus i ditt liv bor i dig – du kan aldrig gå vilse…Det Stora Ljuset ska leda dina steg….även om benen darrrar…Det stora Ljuset kan genom dina tårar få nya prismor.

Missa inte Guds välsignelser bara för att de inte är paketerade på sättet du förväntar dem att vara.
Gud vill ha dig!
Gud finns för dig!
Gud älskar dig...Det visade Han på Korset.
Gud älskar dig och Hans Ljus bor genom Ordet i dig så du alltid i alla lägen ska kunna känna kärleken - se Ljuset - höra Honom.

Gud välsigne dig!

Ge och du ska få

Ge, och ni skall få. Ett gott mått, packat, skakat och rågat skall Gud ge er i famnen. Ty med det mått som ni mäter med skall det mätas upp åt er.
Lukas evangelium 6:38

Det finns många som vill få saker i Guds rike för ingenting.
De som har det på det sättet är alltid missnöjda, saknar glädje och vill alltid ha mer och mer och mer…och blir ändå aldrig nöjda...

Det finns en särskild välsignelse i att ge.
Du sår ett korn och skörden blir många gånger större.
Jag vet inte om du som jag har fascinerats över detta - att om man sår ett litet, knappt synligt korn i jorden och upp kommer det tusenfalt av grönska och blomning.

Inte bara kristna har upptäckt den underbara glädjen i att ge.
Jag möter dagligen några av min stads mest lyckliga människor.
Cirka 150 frivilligarbetare som ger av sig själva, av sin tid, sin kraft och sin kärlek till en medmänniska som de inte är släkt med, inte kompis med, inte bor granne med.

Cirka 20 000 frivilligtimmar ger de tillsammans per år – i år blir det nog 25 000 timmar.

Ibland när jag känner mig imponerad eller vill uppmuntra och påpekar hur fantastisk någon är som ger och ger och ger – får jag i princip alltid ett svar i stil med: ”Det är jag som får- jag har aldrig varit så glad i förr som jag är nu för tiden.”

Fastän han var till i Gudsgestalt, räknade han inte tillvaron som Gud såsom segerbyte utan utgav sig själv genom att anta en tjänares gestalt då han blev människa.
Filipperbrevet2:7

Gud gav oss den ojämförligt största gåvan i Jesus Kristus!
Jesus gav det mesta någon kan ge.
Han gav sitt liv!
Gud har varit så generös att han har sänt Jesus för att ta bort allt detta som skiljer oss från Gud.
Han har strukit ut synden på en enda dag, Han har betalat straffet, Han har utplånat skulden som vi ådragit oss.
Och när Han ger denna nåd till oss, så gör Han det utan att kolla upp vårt tillstånd, utan att fråga vad vi kan tänkas kunna erbjuda för gentjänster, utan att ställa villkor på vad vi ska ge igen.
Det här har Han gett oss för intet.

Guds natur är alltså bland allt annat också givande- utgivande.
Gud vill inte ha något för sin egen del.
Han begär inte någon betalning för nåden.
Här avviker kristendomen fullständigt från varje annan religion, och från uppfattningen att en tjänst ska mötas av en gentjänst.

Alla andra religioner talar om människans väg till Gud, om sökande och klivande på trappsteg, om meriterande gärningar som förtjänar Guds välbehag.

Men kristendomen talar om en Gud som har kommit för att söka efter och frälsa det förlorade, för att dra upp oss som ligger i fördärvets grop, i den djupa dyn, som inte har någon kraft och inte ens något liv kvar, utan är döda i vår överträdelse och synd.
Sådana var vi när Han räckte oss frälsningen.

Men varför predikas det då givande.?
Om Gud inte vill ha eller behöver något tillbaka.

Jo, för att våra medmänniskor behöver det.

Om vi tappar bort det väsentliga: att detta ska tjäna vår medmänniska, och inte oss själva, då har vi inte så stor del av den gudomliga naturen.
Vi har inte fått nog av allting för att vi ska kunna slå oss till ro och njuta av detta för egen del.

Detta som vi har nog av är ju egentligen inte de yttre rikedomarna, utan det är Guds nåd.
Det är viktigt att se på ägande på rätt sätt.
Gud äger egentligen allt i våra liv. Vi är bara förvaltare.
Vårt ansvar är att förvalta det vi har, göra så gott vi kan och hålla ordning och reda på vår ekonomi.
Gud är ordningens Gud och Han vill inte att vi är slarviga i vårt ansvar.
Men vi ska inte bekymra oss och låta pengarna bli en avgud.
Inte heller söka trygghet eller lycka i pengarna.

Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också.
Matteus evangelium 6:33

Gud ger visserligen stora löften om välsignelser till den som ger,men det är ändå viktigt att ge med rätt syfte.
Att ge för att vi vill ge och göra Guds vilja.
Att så in i Guds rike med glädje för att vi älskar honom.
Att inte tillåta pengarna att styra våra liv utan vara fria att ge det vi i vårt hjärta beslutar oss för och våga gå ut på Guds eget Ord och lita på att Han tar hand om oss, enligt de löften Han ger, oavsett situation.

Jag tror att Gud älskar att ge – hela Bibeln är en enda lång katalog över Hans givande.
Och det är glädjen i att ge som ska vara vår drivfjäder.
Jag skulle bli bekymrad om du efter att ha läst den här andakten säger: Ja jag inser att jag måste ge – tid och pengar – det är tydligen så det ska vara.”

Det budskap jag hoppas du ska få genom att ge fem minuter åt Dagens andakt idag är en sprittande glädje som gör dig till en människa som ger därför att du älskar att ge!
Kom ihåg.

Gud älskar en glad givare.
2 Korintierbrevet 9:7

Guds rika välsignelse över dig!